Förluster – Om sorg och omställning så löd rubriken på föreläsningen som jag var på i veckan. Det är också titeln på föreläsarens, Barbro Lennér Axelssons, senaste bok. Barbro är universitetslektor, legitimerad psykolog och psykoterapeut och finns vid Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Det var andra gången som jag fick tillfälle att träffa henne så här. Det är en fantastisk kvinna, som kan mycket om de ämnen som jag är intresserad av och som dessutom är väldigt rolig att lyssna på. Hon har bra röst, hon har inget fikonspråk och en skön humor som glimtar fram emellanåt.
Här följer delar av hennes föreläsning som jag minns den.
Temat för dagen var alltså förluster, sorg och livsomställning. Sorg är ju en stark och viktig känsla och tillsammans med glädje kanske de viktigaste och som har alldeles för liten plats i våra liv. Det är också en känsla som vi har svårt att handskas med och särskilt andras sorg. Ilska och aggression får däremot ta plats och är tecken på styrka medan sorg tecken på svaghet. (Den gängse uppfattningen). Bakom ilska och aggression kan sorgen dölja sig. Det är viktigt och hälsosamt med sorg och gråt. Sorg kan man känna när man förlorat en vänskap, när man genomgått en skilsmässa/separation, mist en vän, när någon nära anhörig dött, när man blivit av med sitt jobb, när livet tar en oväntad vändning, när man tvingas acceptera en förändring etc. Förluster och konflikter tillhör ju livets utmaningar och påverkar oss på djupet.
Martin Buber har sagt följande om separationer
- separationer är livets utmaningar
- varje separation är en försmak av döden
- vi människor behöver avskedsberedskap
Martin Buber var en judisk professor i religionsvetenskap och socialfilosofi, först i Tyskland och sedan i Israel/Palestina. Han beskrivs ofta som en av 1900-talets största tänkare.
Ett sorgearbete tar tid och det tar olika lång tid för olika människor. Men hur vet man när en sorg är över? Barbro gav svaret. ”Sorgearbetet är avslutat när vi kan minnas utan smärta och satsa vår energi på framtiden i stället för på det förflutna.”
Sedan att den vi sörjt gör sig påmind ibland och emellanåt är ju rätt så trevligt och det får ses som ett sätt att vårda minnet av den.
Så här lär Kristina Lugn ha sagt. ”Det gäller att inse att livet är ett enda långt sorgearbete. I annat fall kan man aldrig ha roligt”.
Vid sorg behöver man någon att vända sig till, ett stöd, någon som hjälper en med sorgebearbetningen. Det finns olika slags stöd
Känslostöd
- samtal
- lyssnande
- förståelse
- bekräftande
- uppmuntran
Kognitivt stöd
- information
- kunskap
- nya infallsvinklar
Praktiskt stöd
- avlastning
- hjälpmedel
Socialt nätverksstöd
- gemenskap
- kontaktforum
- förhindra ensamhet
Men viktigt är också att få vara i fred.
Det finns en läkeört som växer i grått ljus. Den heter vara i fred. (Kerstin Ekman)
Stödet gör att man får hjälp med
- att bli förstådd
- att strukturera problemen
- en känslomässig ventilering och befrielse
- stöd och trygghet
- krisvägledning
- konstruktiva konfrontationer
- nya perspektiv
- ökad öppenhet
- ökad självkänsla och självförtroende
- nya och värdefulla kunskaper
Det finns även komplikationer med stöd
- stöd ges men upplevs inte av den som behöver det
- uteblivet stöd
- stöd upphör för tidigt
- stöd kommer för sent
- nätverksstress – man får/har för många kontakter
- kriskonkurrens
- man har olika kris- och sorgetakt
- konflikter i bl a nya familjeformer
- andras undvikande, osäkerhet, brist på kunskap etc.
- rädsla att belasta
- motstridiga råd
Vi måste forma livet när det är möjligt och uthärda de delar av livet som är nödvändigt. (Viktor Frankl)
Viktor Frankl var en österrikisk neurolog och psykiater med fokus på depression och självmord.
Hur många gånger orkar hjärtat blöda? Ja, det vet vi inte men att det hör livet till och att det går att skaffa sig beredskap för det, det vet vi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar